Bygglovet skapar unik historia för Stockholm – och Byggfakta

Bygglovet skapar unik historia för Stockholm – och Byggfakta

2 januari 2024 | |4 Minute Read

Bygglovsansökningar är något som har en stark och viktig historia i Stockholm stad– men även inom Byggfakta. I den här bloggen berättar vi om när och hur bygglovet som företeelse föddes, hur Byggfakta arbetar med bygglovsinformation – och om Boverkets arbete med att digitalisera processen.

MorpheusHus på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm (Kvarteret Morpheus). Ritningen är inlämnad av arkitekt J. Werling år 1732. Beställare var svärdfejare Andreas Swart. Källa och upphovsrätt:
Stockholms stadsarkiv.

När Johan Eberhard Carlberg, som var Stockholms stadsarkitekt 1727–1773, tog initiativ till förordningen om att alla som önskade bygga ett nytt hus, eller bygga om ett befintligt, måste lämna in en kopia (avritning) på ritningen till stadens myndigheter var syftet att kontrollera hur staden utformades och växte. En viktig anledning till att all ny bebyggelse granskades var att det skulle byggas ett nytt slott i Gamla stan och därmed var det noga att det såg snyggt ut runt slottet.

Även om byggnadsritningar hade lämnats in till staden sedan början av 1700-talet var det först 1736 som ritningskravet på ny- och ombyggnation lagstadgades. Carlberg tog därmed det första steget till dagens krav på bygglov, tidigare kallat byggnadslov.

collage1Den allra första och äldsta ritningen i Stockholms stadsarkiv är från maj 1713 och gäller ett bostadshus på Badstugugatan på Södermalm. Beställare var kommissarie välborne herr Wattrang och arkitekten hette Jonas Nilson. På den här tiden var Nicodemus Tessin den yngre stadsarkitekt. Huset uppfördes enligt ritningen men revs på 1930-talet. Originalet, till höger, finns i arkivet i Liljeholmen.
Källa och upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.

Exakt 200 år senare, 1936, föddes Byggfaktas affärsidé. Bengt Wigart, bolagets grundare, kom på den geniala affärsidén att samla in information om bygglov. Han cyklade sedan runt till olika byggare i Stockholm och sålde informationen. Det var starten på bolaget Byggnadsupplysningar som är ursprunget till dagens Byggfakta.

Något annat än själva byggloven som bidragit till att reglera och granska byggnationen i Stockholm var 1874 års Byggnadsstadga (som trädde i kraft i januari 1875). I Byggnadsstadgan, Sveriges första nationella planlagstiftning, ställdes krav på att varje stad skulle ha en plan, en stadsplan, samt en byggnadsnämnd med ansvar för byggandet i staden. Lagen reglerade byggandet mer i detalj och gav nämnden möjlighet att använda sanktioner mot den som bröt mot reglerna.

foto8Ritning från 1854 av arkitekt Johan Fredrik Åbom. När huset byggdes på Södermalm hette fastigheten Barnängsbacken större. I dag är fastighetsnamnet Gröna gården 1 och huset, som finns kvar och förvaltas av Stadsholmen, är inte så mycket förändrat. Ritning upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.Nedan: Så här ser huset ut idag. Foto: Susanne Bengtsson

hus2ny

Under 1900-talet infördes flera nya regelverk för att hantera den växande staden med tätare städer, som en följd av industrialiseringen. 1947 beslutade Kungliga byggnadsstyrelsen om en ny byggnadslagstiftning, som trädde i kraft i januari 1948 och hade fortsatt fokus på tätorter. ”För landsbygden i övrigt har man icke velat införa något sådant generellt koncessionsförfarande som skyldigheten att söka byggnadslov innebär”, står det i grunddragen av den nya lagstiftningen. Men på 1950-talet skärptes reglerna även för landsbygden. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen och 1972 begränsades den fria bebyggelsen.

Att Stockholm var så tidigt ute med att dokumentera alla nybyggen har lett till att stadens bebyggelseutveckling är ovanligt väldokumenterad. På Stockholms stadsarkiv vid Liljeholmen finns över 2,5 miljoner ritningar från 1700-talet och fram till 1978 på allt från palats och fabriker till kolskjul och avträdeshus. Denna ”arkitektoniska guldgruva” är unik och 2011 utsåg FN:s organ UNESCO bygglovssamlingen som världsminne.

Länk till Stockholms stadsarkivs databas>>

collage2Insprängt i berget på Liljeholmskajen, i Vin och Sprits gamla tunnlar, är miljön optimal med en temperatur på cirka17 grader och en luftfuktighet som ligger runt 37 procent. Här förvaras originalritningar från åren 1713-1978. Bygglovshandlingar därefter arkiveras löpande på Stadsbyggnadskontoret.
Foto: Susanne Bengtsson

Så här jobbar Byggfakta med bygglovsinformation:

Projektdatabasen: I Byggfaktas databas har vi cirka 50 000 aktiva projekt. Sökta bygglov (inklusive förhandsbesked och bygganmälan) är en av alla de källor som vi använder för att fånga upp information om nya byggprojekt som offentliga och privata byggherrar planerar. Ungefär en tredjedel av alla bygglov gäller företagsprojekt. 
Vi tar in bygglov från Sveriges kommuner, mestadels sker insamlingen digitalt från landets bygglovsavdelningar, men vi har även personliga kontaktpersoner. Informationen matas in i vår databas och paketeras i olika tjänster till våra kunder i byggbranschen som vill hålla koll på vad som planeras på projektmarknaden. Vissa bygglov ringer våra kommunikatörer på för att stämma av mer information om de planerade projekten.

Så här samlar vi in information>>
Så här går byggprocessen till>>

Husguiden är en av våra produkter som riktar sig till privatpersoner som sökt bygglov eller fått lagfart. Vi hjälper dem att komma i kontakt med hantverkare, butiker och tjänsteföretag som kan hjälpa till att genomföra renoverings- och byggprojekt. 

Läs mer om Husguiden>>

Så här jobbar Boverket med att modernisera bygglovsprocessen:

Vilken nästa milstolpe blir i Sveriges bygglovshistoria återstår att se. Nästa steg är inte långt borta, och då handlar det om en bygglovshantering helt utan fysiska handlingar – och garanterat utan cykel!

Boverket har ett uppdrag att verka för digitalisering av lov- och byggprocesser genom att ta fram ett stöd för offentliga aktörer avseende användningen av byggnadsinformationsmodellering, BIM, för byggnader. I arbetet ska Boverket utreda byggnadsnämndernas behov och kapacitet av att implementera BIM-modeller vid hantering av bygglovsärenden.
Idag hanteras lovprocesserna på olika sätt i olika kommuner. I vissa kommuner kan ansökan om bygglov hanteras i en mer eller mindre digital miljö medan det i andra kommuner fortfarande är blanketter och pappershantering som gäller.

Boverket har, utifrån en referensgrupp med representanter för byggnadsnämnder och systemleverantörer, uppskattat att 70-80 procent av landets kommuner hanterar bygglov ”digilogt”. Med detta menar myndigheten att filhantering och kommunikation i stor utsträckning sker digitalt via e-tjänster och automatiserade funktioner, men att själva handläggningen av ärenden sker utifrån digitala representationer av handlingar på papper, vanligtvis PDF-filer.

Här kan ni läsa mer om Boverkets uppdrag>>

ettabild

Handritad bygglovsritning på papper från 1732 - ett hus på Regeringsgatan i Stockholm ritat av arkitekt Hind Möller på uppdrag av Murmästare Jonas Forsberg. Vad blir nästa steg i bygglovets historia?
Källa och upphovsrätt: Stockholms stadsarkiv.

Vill du se de projekt och upphandlingar som är relevanta för dig?

Skaffa dig överblick över byggprojekt, upphandlingar och beslutsfattare med Byggfakta. 

Senaste inläggen

Uppdatering om den globala säkerhetssårbarheten i PHP

Vad har hänt?

Därför är vår projektdata bäst i branschen: 100 000 samtal på ett halvår

Tack vare vår unika kartläggning och dagliga liverapportering av hela projektmarknaden kan vi erbjuda nya affärsmöjligheter för våra kunder, som får rätt information om varje byggprojekt vid rätt tidpunkt. Här berättar Sofie Sjöström, research manager för det svenska teamet, hur arbetet går till. Navet i verksamheten Researchteamet är navet i Byggfaktas verksamhet, och en förutsättning för att vi ska kunna leverera den absolut senaste, mest aktuella och relevanta informationen om bygg- och anläggningsprojekten i landet. På kontoren i Ljusdal och Hudiksvall sitter totalt ett 25-tal researchers, som vi vågar påstå har mest kontakt med projektmarknaden och bäst koll på alla planerade och pågående byggprojekt i landet. Telefonen är det viktigaste verktyget, och varje vecka genomför teamet tusentals intervjuer med beslutsfattare, projektledare och andra uppgiftslämnare. 100 000 samtal på ett halvår Under första halvåret 2026 ringde teamet ungefär 100 000 samtal. Vart tredje till fjärde samtal ger ny information som gör att ett projekt uppdateras. Nyttan för uppgiftslämnaren är dubbel, menar Sofie. Dels fyller informationen på en statistikbank som fungerar som beslutsunderlag för hela branschen, och som ökar transparensen. Dels är det rena affärsmöjligheter: bättre priser, nya kontakter, nya samarbetspartners. Uppdateringen är själva jobbet Det är lätt att tro att research handlar om att hitta nya projekt. Det gör det också, men majoriteten av arbetet är uppföljning. "Vi har ett uppbyggt kontaktnät och alla projekt försöker vi följa från tidigt skede till slutförande. Då ringer vi flera gånger på samma projekt och kollar av statusen när man ska handla upp både konsulter och entreprenörer." Ett projekt kan samlas in i detaljplaneskedet och sedan ligga stilla i fem år innan det markanvisas och en byggherre tar beslut. Under den tiden ringer teamet återkommande. "Vi kan säkert ringa femton gånger på samma projekt", säger Sofie. Varför telefonen slår skrapade webbsidor Den självklara frågan: går det inte att bara skrapa nätet? Delvis, säger Sofie. Men bara delvis. Ofta hittar man lite information om ett projekt på nätet, och då behöver man ändå komplettera. Vi vill bygga en helhet och veta vad som kommer att hända nästa gång. Då är det absolut bäst att göra det via samtal." Det sista är nyckeln. I varje samtal ställer teamet frågan om vad som händer härnäst: väntar ni på ett beslut, kommer ni gå ut på förfrågan, när är det dags att höras igen? Det är så nästa kontakt tidsbestäms. Och eftersom samma kontaktperson ofta sitter på tre, fyra projekt snappar man upp saker parallellt. Grunden är det unika kontaktnät vi byggt upp genom åren. Vi har regelbunden kontakt med beställare, byggherrar och huvudentreprenörer och en mängd andra företag och instanser runt om i landet. Det är den ständigt pågående datainsamlingen genom personliga kontakter som gör att vi får in ny information om varje byggprojekt vid rätt tidpunkt. "Vårt stora kontaktnät är vår största tillgång. Vet vi inte vem vi ska prata med kan vi ringa någon och fråga vad den vet och bli hänvisade vidare." Vi använder också modern teknik. Sökrobotar bevakar detaljplaner, bygglov och hemsidor, vi följer aktuella anbudsförfrågningar och samlar in en stor mängd offentligt material: bygglov, budgetar, projektplaner och offentliga upphandlingar. Även sociala medier bevakas. "Vi försöker fånga upp allt som gör att det blir enkelt för oss att hålla koll på hela byggbranschen." Men tekniken pekar ut var något händer. Samtalet är det som fyller i vad det faktiskt är. Och timingen är hela poängen. Så fort en entreprenör är utsedd tas kontakten, för att våra kunder ska få informationen så tidigt som möjligt. Den privata sektorn är där värdet sitter Offentliga projekt är relativt enkla att hitta. Det är den andra halvan som är svår, och den är större än man tror. Av alla samtal som teamet har inbokade för att följa upp ett projekt går över 60 procent till den privata och kommersiella sektorn – alltså företag, fastighetsägare och andra kommersiella aktörer. "Tänker man att man klarar sig på det offentliga så missar man ganska mycket." En del går att gräva fram på egen hand via sociala medier och företagens hemsidor. Men man får bitar, inte helheten. Man kan få reda på att någon har fått ett uppdrag. Men man behöver ställa fler frågor för att få en helhetsbild." Risken med att jobba på gammal eller halv information är enkel att sätta ord på: "Man kan missa en viktig affär. Att hålla sig uppdaterad ökar chansen att hinna vara med i rätt tid." Fakta plus AI: "oslagbart" Om den nya plattformen Byggfakta Rise och dess AI-funktioner är Sofie tydlig: "Kombinationen av den fakta vi samlar in i våra intervjuer, som inte alltid går att hitta någon annanstans, och de möjligheter vi har med AI: det tror jag kommer att bli oslagbart. Att använda den produkt och den information som finns hos oss är verkligen en godispåse. Att få möjliga affärer i handen som man faktiskt kan välja och bearbeta, det kan man inte i alla branscher. Jag förstår inte att man vill vara utan."

Byggfakta Rise

Från databas till affärspartner: så hjälper Byggfakta Rise dig att vinna fler affärer

För de flesta av våra kunder är problemet inte att det finns för lite data, utan tvärtom för mycket. Att sålla bland tusentals projekt och avgöra vilka som är värda tiden är den verkliga utmaningen. När vi frågade våra kunder hur vi hjälpa dem återkom tre saker: Hitta rätt projekt och slippa lägga tid på de som inte är relevanta. Veta nästa steg när ett intressant projekt väl är hittat. Arbeta mer strukturerat med möjligheter, kontakter och uppföljning. Rise är byggt för att lösa just de tre sakerna, och med bland annat hjälp av AI tar Byggfakta steget från att vara en databas till att bli en affärspartner. AI är bara så bra som datan bakom den AI är i dag ett hett ämne, och många verktyg har den. Men en AI är bara så bra som datan bakom den. Rise bygger på Byggfaktas projektdatabas, som varje vecka uppdateras genom över 5 200 telefonintervjuer i Norden. Databasen innehåller över 90 000 aktiva byggprojekt. Våra undersökare verifierar och berikar informationen dagligen, och projekten följs från planering genom hela livscykeln. Genom att kombinera den mänskliga expertisen med AI får du en tjänst som vet mer om byggbranschens relationer än ett generellt AI-verktyg någonsin kan. Så hjälper AI dig i praktiken 1. Hitta rätt projekt: sök som du tänker Med Rise AI-sökfunktion, Rune, behöver du inte längre veta exakt vilka filter och kryssrutor du ska använda. Du skriver som du tänker: "Visa fler bostadshus i Stockholm med byggstart nästa år." "Jag installerar sprinklersystem, visa mig relevanta projekt." "Visa kontaktpersoner för dessa projekt." Sökningen kan förfinas hur långt du vill, och varje träff kommer med en förklaring till varför just det projektet är relevant för dig. AI:n lär sig också vilken typ av bolag du är och vilka projekt som passar. Med den kunskapen ger den rekommendationer på projekt du borde titta på, både i listan och på kartan. 2. Förstå om projektet är rätt för dig På varje projektkort matchar AI:n projektet mot just ditt bolag och visar hur aktuellt det är för dig och varför. Här finns också toppkandidater. Med hjälp av Byggfaktas historik över relationer i branschen kan Rise göra en kvalificerad bedömning av vilka företag som sannolikt kommer att bli involverade i projektet. 3. Få coachning om nästa steg Många kunder har berättat att det är svårt att veta vilken åtgärd som ger störst chans att vinna affären. Här kommer säljstödet in, som fungerar som en coach direkt i systemet. Du berättar vad du erbjuder, till exempel glasfasader, och får förslag på ett logiskt nästa steg och vem du bör kontakta. Du kan dessutom: Låta AI:n skriva ett mejl som är anpassat efter dig och det du kan erbjuda. Ställa följdfrågor i fritext, till exempel hur du ska tänka och agera om du får en avvisning. Resultatet är att du inte bara får en lista med projekt, utan också hjälp att agera på dem. Från 500 projekt till 12 relvanta Tidigare kunde Byggfakta i praktiken säga: "Här är 500 byggprojekt, lycka till." Med Rise är budskapet i stället: "Här är 12 projekt ditt team bör jobba med nu, det här är värdet på dem och det här är kontaktpersonerna att utgå från." Resultatet blir mindre bortkastad tid, högre konverteringsgrad och ett nätverk som växer. Lär dig mer om Rise här Kom igång Rise finns tillgängligt nu. Är du befintlig kund kontaktar vi dig för en smidig övergång till den nya plattformen, och vill du komma igång direkt hör du av dig till din kontaktperson. Inte kund än? Boka en personlig och företagsanpassad demo för att se hur Rise kan hjälpa just ditt bolag att hitta och vinna fler affärer. Boka en demo här

Byggfakta Rise